Minneslunden En liten presentation av hundarna som inte längre finns med oss
GNISTA
Sota
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Zina |
Tyvärr var Zina född med en nervskada & synskada som blev värre för varje
år. Så tillslut tvingades vi att ta det tuffa beslutet att låta henne somna
in. |
Whectra |
Whectra var en mycket positiv och glad hund. Hon älskade all typ av "skogsarbete" och var en jätte duktig bevakningshund som blev godkänd TJH endast 16,5 månad gammal. Hon var även en naturbegåvning på både spår, sök och rapport. Whectra erövrade lätt sitt SUCH (utställningschampionat) och ställdes totalt 10 gånger i sitt liv. På dessa tio utställningar belönades hon med CK av 9 olika domare. Whectra är mamma till vår A och B-kull och mormor till vår C-kull |
Tabby |
September 2000 köpte jag och min sambo Jocke den blonda hoffehanen Tabby - vår första gemensamma hund. Tabby var hunden med stort H. Han var en riktig livsnjutare och tyckte att man kunde leka sig genom livet. Han kunde springa runt på tomten med en leksak hur länge som helst, vilt ruskande och morrande. Hans favorit var att slänga upp leksaken i luften och med en vrål hoppa upp och fånga den. Klumpig var han dessutom och hade ingen kontroll på kroppen. Så ofta rusade han rakt in i träd, stenar, cyklar eller varför inte ett hus... Tyvärr drog han på sig en del skador genom att vara totalt oförsiktig. Han lyckades bland annat få hjärnskakning och stuka bogleden. Arbetsglädjen var det inget fel på och vi hade stora planer. Inget kändes omöjligt när det gällde Tabby. Tyvärr blev han bara 4 år pga sjukdom (hjärntumör). Han lämnade oss september 2004. |
Bixit |
I en kull med 8 tikar var det så självklart att Bixit skulle vara den som fick stanna kvar hos oss. Hon hade allt vi sökte - hon var charmig, orädd, hade stort föremålsintresse och älskade att kampa. Dessutom var hon en väldigt vacker liten valp. Tyvärr fick vi inte se henne växa upp ! | Stamtavla | |
|
|||||||||||||
Maräng |
Träningen med Fimpen gav blodad tand och jag började spara pengar och längta efter en egen hund. Jag ville ha en robust och pigg brukshund och hade fastnat för rasen hovawart. Hösten 91 kom då Maräng in i mitt liv - och de första åren med henne var minst sagt intensiva. Hon hade en energi som aldrig tog slut. Vi tränade och tävlade flitigt och lyckades bland annat erövra ett svenskt lydnadschampionat. | Stamtavla | |
Fimpen |
Jag var 10 år när Fimpen flyttade hem till oss - och han blev snabbt "min egna hund". Vi började på Eskilstuna Hundungdom där vi båda upptäckte tjusningen med lydnad och agility. Vi åkte runt på kurser över halva Sverige och deltog på rikslägret flera år i rad. Vi började tävla lydnad 1989 och lyckades genomföra några riktigt fina tävlingar i klass I och II. Som bäst fick vi 185,5 poäng i klass I och 176,5 poäng (trots en nolla) i klass II Vi tävlade även lydnadsklass III med några andra pris som bästa resultat. Fimpen var en charmig och pigg hund som gärna spelade pajas. |